Ny kurs, nya tag
Nu är man tillbaka i det älskade Östersund igen, men denna gången med en kille samt en extra katt. Nu bor vi fyra stycken i en liten studentlya på 32kvm men finns det hjärterum så finns det stjärterum! Egentligen landade vi här hemma redan den 10/1-2013 men därefter har jag fokuserat all min styrka och energi på en Forskningsversikt som var relativt svår där vi skulle välja ett valfritt ämne kopplat till sociala problem, avgränsa ämnet såpass att det går att finna specifik forskning samt endast använda vetenskapligt granskat material. Personligen ansåg jag delvis att det var bra med en skrivuppgift under jul- och nyårsveckorna då jag var på "resande fot" men önskar att det hade varit en "valig" kurs med hemtenta framför ENGELSKA, vetenskapliga artiklar. Vi får veta i början av Februari om betyget på upgiften vilket känns som en lång väntan då jag är lite orolig för resultatet. Jag har egentligen inte dubbelkollat att jag utfört uppgiften korrekt men jag tror fokus låg mycket kring själva upplägget och utformningen av arbetet samt att vi sökt och funnit relevant forskning på ett korrekt vis att jag även där kan fånga tillräckligt med poäng för att bli godkänd, men jag nöjer mig med ett FX i värsta fall. Nya terminen (del 4/7) och den nya kursen började 21/1-2013 och känns riktigt bra även om den är stor och omfattande på hela 15hp. Den heter "Sociala problem och social utsatthet" och behandlar fem moment; fattigdom, barn- och familj, missbruk, äldre samt psykiska- och fysiska funktionshinder. Vi kommer ha temadagar, studiebesök samt seminarium och avsluta med en hemtenta inom valfritt område, nice! Jag funderar på att behandla ett ämne som jag funderade på redan vid forskningsöversikten, men som jag sedan valde bort pågrund av vissa anledningar som inte kommer vara ett hinder vid denna kurs. Jag blev intresserad av en diagnos som benämns Dissociative identity disorder (DiD) men som även benämns på svenska som Multipel personlighetsklyvning. Jag kände att dels var det svårt att avgränsa det ämnet till forskningsöversikten, sedan hade jag för dålig handledning och dessutom var forskningen runt den störningen svårläst då det var många svåra begrepp på engelska och all information runt forskningsöversikten var tvungen att vara vetenskapligt granskad vilket jag ansåg som en belastning i just den kursen och det ämnet och jag upplevde mig stressad samt att mycket tid föll bort för att hinna med just det ämnet för den kursen. Men som tur är så kan jag avveckla det ämnet nu istället och det ser jag fram emot!
Bitch is back
Men hallå! Det var inte igår? Jag har haft lite "bloggtorka" i ungefär 7 månader, sådant som händer, men nu tänkte jag återuppta bloggen igen. Det har hänt lite sedan sist jag skrev men mycket hinner väl hända på 7 månader i och för sig och därför tänkte jag göra en lite snabb resumé av tiden som gått.
Sommararbete:
Jag fick ju jobbet jag sökte i Kiruna som hotell- & restaurangarbetare på ett mindre hotell. Det var väldigt lärorikt och faktiskt roligt emellanåt, men absolut inget arbete i min smak då det är alldeles för stressigt och för lite ledighet. Jag trivdes bra i arbetsgruppen och fick några nya fina vänner och dessutom hade jag två jordnära chefer som jag tyckte mycket om men smaken är som baken och det finns en orsak till varför jag pluggar till socionom och inte till hotellarbetare.
Framtidsutsikter:
Jag är inte singel längre för i samband med sommarjobber i Kiruna så träffade jag en underbar kille som jag älskar. Vi har varit tillsammans i mer än ett halvår nu och det känns bara helt rätt i hela kroppen. Vi kommer också flytta ihop i Januari då han flyttar ner från Kiruna till mig i Östersund och det ser jag verkligen mycket fram emot.
Termin 3/7 - Praktik:
Jag har precis avslutat min 15 veckors praktik via utbildningen. Jag fick tillslut vara på socialtjänstens stöd- & biståndsenhet i Härnösand. Jag tyckte att det var väldigt lärorikt och riktigt roligt även om jag från början hade en negativ attityd till organisationen. Dessutom fick jag lära känna underbara människor som arbetar som biståndshandläggare på organisationen. Jag återkommer mer om praktiken vid ett senare tillfälle.
Alfakurs på Pingstkyrkan:
Alla som följer mig vet om att jag är nyfrälst och jag har nu även hunnit med att gå en alfakurs på Pingstkyrkan i Härnösand under hösten vilket jag uppskattade mycket. För mig betyder religionen oerhört mycket och jag vet nu att jag är helt och fullt troende så jag skall faktiskt döpa mig i vår i Östersund var det tänkt.
Termin 4/7 - Fadder:
Jag har inför termin 4 anmält mig som fadder för dem nya socionomstudenterna som kommer i vår. Jag ser fram emot att få vara delaktig under deras nolleperiod och jag kommer ta mitt uppdrag på största allvar så att dem ska få en trygg, rolig och informativ introduktion till världens bästa utbildning. Jag återkommer även om detta när det blir aktuellt.
Ja, det var lite "up 2 date" från mig. Nu kommer det inte dröja lika länge innan jag uppdaterar bloggen igen! Ni får gärna lämna kommentarer om det finns önskemål om vad jag skall blogga om.
Jag står på klippan.
Nu har jag bott själv sedan 9 månader tillbaka, varit singel i 7 månader och börjat att känna mig trygg och stabil i mig själv tack vare gud. Jag har pluggat mer eller mindre konstant i två terminer trots mina bättre och sämre förutsättningar och nu är vi inne på slutampen med dem sista två analysuppgifterna och en hemtenta. Får dock hoppas att jag klarat sista salstentan på näst sista kursen som vi kommer få veta betyg på till veckan. Jag har både lyckats att ordna ett sommararbete på annan ort, bostad över sommaren och praktikplats i Östersund. Just nu känns det som att allt bara flyter på i livet och jag är så lycklig att jag fann gud tillslut. Tack för att du vandrade vid min sida och väntade in mig tills jag blev mottglig för din kärlek. Nu har du tänt mitt ljus och nu har jag möjlighet att tända andras.
Bönesvar.
Min studentblogg handlar alltmer om gud och kristendomen, men även det är en del av mig så varför skall jag inte dela med mig av dessa mirakel som händer under minstudietid även om det rör min personliga tro. Dessutom så är socionom yrket inte alldeles för olik den kristna religionen då man skall ta hand om dem som är utsatta och älska sin närmaste så som sig själv. Jag bad iallafall en bön om att det skulle lösa sig med sommararbete för mig i sommar, annars skulle jag få gå arbetslös i sommar, vilket visserligen ändå hade löst sig iochmed att jag hade kunnat bo hos mamma men hade ändå inte haft någon inkomst att betala räkningar med vilket hade blivit ett problem. Men jag fick ett bönesvar då jag var på arbetsintrevju i Kiruna på ett fint litet hotell, och har nu fått erbjudandet att börja där vilket jag givetvis tackade ja till. Underbart - det kunde inte bli bättre! En fin stad, att få träffa släkten och främst mormor hela sommaren, att arbeta på ett ställe med varierande arbetsuppgifter då jag kommer få stå i receptionen, baren och köket. Vilken spännande och framförallt rolig erfarenhet att bära med sig! Men, även om man har släkt som bor där så vill man inte verka alltför påträngande så även om jag har möjlighet att sova hos dem och flytta mellan boenden så jag valde att söka en lägenhet eller rum som jag kunde hyra i sommar för ett rimligt pris så jag bad även för detta. Det tog två timmar innan jag fick svar efter att jag lade ut annonsen på Kiruna CC (som Blocket.se typ) och nu är jag lovad en studentlägenhet mitt i centrala Kiruna, möblerad med köksvrå och micro för en smärre summa trots att det är bostadsbrist i stan och svårt att få tag på boende, särskilt om man vill bo billigt. Hur är detta möjligt om inte gud själv sitter vid min sida och vägleder mig, stöttar mig och hjälper mig. Nej, jag har fått bönesvar och detta var meningen!
Längtan.
Ingen annan människa kan ge mig så mycket kärlek som han kan ge mig, ingen kan se och fylla mitt tomrum och tillintetgöra mörkret som finns på min insida. Ingen på jorden har den kraften och möjligheten så varför skall man söka som besatt efter den "äkta kärleken" som alltid kommer vara halvdant i jämförelse med den kärlek som han ger mig - den villkorslösa, fullkomliga kärleken. Hur ska man kunna orka gå vidare och fortsätta leva med den vetskapen? Jag längtar efter mer..
Sista kursen på första året.
Sista kursen för det första året är igång. Tänk att jag har klarat mig så här långt på mitt slutmål, ett mål på en lång mörk väg som jag vandrat i min ensamhet innan jag fann ljuset hos gud. Den här kursen är spännande och är en förberedande kurs inför vår praktik i höst. Det handlar om socionomens profession och arbetsroll och går från teori till praktik. Jag tror att den kursen kommer bli väldigt bekväm då jag redan har mycket förkunskaper inom området så det känns riktigt bra, dessutom är det en hemtenta vilket man alltid uppskattar. Den 1a Juni skall tentan lämnas in och förhoppningsvis så går jag på sommarlov då om jag inte måste göra omtenta i kursen "Centrala begrepp och teorier i socialt arbete" andra del "sociologi" vilket jag inte hoppas på. Dessutom så kanske det löser sig med sommararbete då jag kommer göra en arbetsintervju på ett mysigt litet hotell i Kiruna den 18'e Maj, så håll tummarna för mig. Det skulle vara så grymt roligt att få pröva på något annorlunda arbete, men som ändå har service och den sociala biten som jag alltid söker i mina yrkesval. Dessutom är Kiruna en fin stad vilket jag hoppas få flytta till när jag är färdigutbildad om 2,5år. Jag både trivs bra där och har även familj där, vilket också får mig att vela flytta upp och ta hand om min mormor när hon blir riktigt gammal. Allt verkar lösa sig när man har gud vid sin sida. Alla är värdig att få uppleva hans kärlek!
You're all i want, you're all i need.
Så glad att jag fann dig här i mitt liv. Ingen kan se mig som du gör!
Hela mitt liv har förändrats sedan jag började gå i kyrkan och valde att vända mig till gud. Jag har inte upplevt samma gemenskap, kärlek och styrka som jag gör nu genom detta. Det är fantastiskt! På en bibelstudie som jag var på för inte så länge sedan så beskrev pastorn gud som en klippa, har man landat på den och faller så befinner man sig fortfarande på klippan - det är precis så jag känner! Jag känner att jag var ett vilset lamm som nu hittat hem igen, som om jag simmat på ett stormigt hav men nu tillslut funnit klippan där jag kan finna lugn och trygghet trots att den är mitt ute bland det stormande havet, men det rör mig inte för jag har min klippa, min trygga stabila klippa. Det känns som om mitt hjärta var trasigt, men att jag försökt att laga det med bearbetning genom samtalsbehandling men som ändå hade hål jag inte kunde fylla med något annat än guds kärlek. Detta går inte att beskriva, det måste upplevas när man är motaglig för det så man måste vänta på sin tur! Gud är god.
Does that make me crazy?
I remember when i lost my mind!
Inget sommarjobb, inga sommarstudier så långt ögat kan nå. Visst är det lätt att ta åt sig, att tro att man inte duger, hur kommer det annars sig att alla andra får sommarjobb - men inte jag? Men jag måste, måste, måste bara hålla hoppet uppe och försöka se det positiva i det negativa hela tiden så jag inte hamnar tillbaka i mörkret igen. Det kommer lösa sig på något vis, det gör det alltid, även om jag blir arbetslös i sommar så kommer det lösa sig! Men det är bara att hålla ut och fortsätta kämpa mot ondskan och mörkret som finns runtom oss i samhället så den inte tar över hjärtat igen.
Jag är glad att jag är din!
Min väg mot kristendomen har inte varit rak, utan krokig och mörk. Men som en dikt av Erik Blomberg säger "Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där. Vi ser ju inga stjärnor, där intet mörker är". Det tolkar jag att alla dessa prövningar som jag har gått igenom under min barndom har en mening längre fram i mitt liv. Dem skulle stärka mig och vägleda mig rätt inför en kommande uppgift, under min roll som socionom. Att i allt det onda (mörkret) så fanns det fortfarande hopp om ljus (stjärnorna) och tillsammans så blir dem många och kan lysa upp hela himlen, så det är aldrig helt hopplöst. Men nu när jag börjat finna ro hos gud så börjar jag se hela bilden och hur kan man ge upp då, då skulle jag ju svika både mig själv, Jesus och alla dessa människor som jag kommer hjälpa genom min profession i framtiden. Jag kan inte räkna mig som kristen ännu, men jag vet att jag kommer kunna känna av det när jag vet att jag är kristen och då har jag bestämt mig för att dels köpa ett vackert mindre kors i silver som jag alltid ska bära med mig och dessutom skall jag döpa mig som en milstolpe i mitt liv. Jag känner redan av en förändring hos mig själv, jag känner mig starkare, gladare och lyckligare. Jag känner mer attraktiv och självsäker på mig själv. Även min omgivning märker av en skillnad på mig sedan jag började gå i kyrkan. Jag kan inte annat än att säga att jag älskar det. Lovsångerna, gemenskapen, kontinuitet, tryggheten, sammanhanget, kärleken och känslorna som fyller kyrkan. Det går inte att beskriva med ord, inte ännu i alla fall! Men jag tror att jag blev vägledd utav gud in i kristendomen, att han gett mig tecken och sänt mig människor som påverkat och styrt mig in på rätt väg. Att han har väntat på mig för att jag skall bli mottaglig för det, vilket jag är nu, och därför tror jag även att min tro som jag tillämpar på mitt liv (och inte tvärtom) blir mer äkta. Detta har jag valt själv utifrån mina erfarenheter och förutsättningar och inget som jag blivit lärd att följa – även om tro kan se olika ut för alla. Jag trivs hos gud, jag är glad att jag fann honom tillslut.
Öppna mitt hjärta för dig.
Dem säger att det syns i mina ögon redan, att jag är gladare nu. Sanningen är att jag faktiskt känner mig mycket starkare (starkare än jag någonsin känt mig) och lyckligare nu än på mycket länge. Det har gått en vecka sedan jag beslutade mig för att följa med en klasskompis till kyrkan i hopp om att finna mig själv, frid och kärlek vilket jag nästan genast kände av. Har följt med vid fyra tillfällen nu redan, imorgon blir det den femte gången. Jag längtar dit när jag inte är där, nynnar på lovsånger som jag inte kan få ur huvudet, känner av frid och lugn när jag väl är där och vill inte lämna lokalen. Det är fantastiskt att få uppleva det här som jag har fått uppleva på så här relativt kort tid och jag ser fram emot vad framtiden har att erbjuda mig inom kristendomen. Det känns som att jag var ett vilser får innan, ett får som blivit väglett av något större än mig själv och nu har jag hittat rätt.
▶ En lovsång som representerar min introduktion i kristendomen: Youth – Öppna mitt hjärta för dig Gud
Energi.
Äntligen känner jag att energin kommer tillbaka, lika så väl studie motivationen. Jag har nämligen inlett min KBT behandling förra veckan. Nu kan jag äntligen fokusera på studierna igen!
I Phone 4
Visst är jag lite sen ibland, men man måste inte skaffa allt samtidigt som resten av världen, så snart det är nytt från fabriken. Men nu har jag äntligen beställt en egen IPhone 4 genom Telia med abonemang, så jag betalar endast 199:-/månad för telefonen, 12 månaders spotify premium och 3 månaders försäkring. Jag tyckte att det var en bra överenskommelse faktiskt och jag ser fram emot att få leka med den när den kommer med posten. Nu överger jag ÄNTLIGEN min Sony Ericsson x10 mini pro (inget illa mot Sony Ericsson). Visserligen var det en bra telefon till en början, men som sedan strulade så enormt mycket att man inte ens kan föra normala telefonsamtal utan att den bryter samtalet och flackar med ljudet. Dessutom så försvann knapplåset emellanåt mitt under samtalen så under ett samtal kunde man trycka på en hel del knappar som störde samtalet enormt mycket. Där utöver så har telefonen blivit väldigt seg efter alla dessa uppdateringar och jag kommer inte längre åt Facebook. Knappsatsen eller touchen tar inte heller alltid när man vill så även om jag har varit nöjd med Sony Ericsson fram tills nu så ser fram emot att byta till min nya IPhone4 istället.
