Jag står på klippan.

Nu har jag bott själv sedan 9 månader tillbaka, varit singel i 7 månader och börjat att känna mig trygg och stabil i mig själv tack vare gud. Jag har pluggat mer eller mindre konstant i två terminer trots mina bättre och sämre förutsättningar och nu är vi inne på slutampen med dem sista två analysuppgifterna och en hemtenta. Får dock hoppas att jag klarat sista salstentan på näst sista kursen som vi kommer få veta betyg på till veckan. Jag har både lyckats att ordna ett sommararbete på annan ort, bostad över sommaren och praktikplats i Östersund. Just nu känns det som att allt bara flyter på i livet och jag är så lycklig att jag fann gud tillslut. Tack för att du vandrade vid min sida och väntade in mig tills jag blev mottglig för din kärlek. Nu har du tänt mitt ljus och nu har jag möjlighet att tända andras.

Bönesvar.

Min studentblogg handlar alltmer om gud och kristendomen, men även det är en del av mig så varför skall jag inte dela med mig av dessa mirakel som händer under minstudietid även om det rör min personliga tro. Dessutom så är socionom yrket inte alldeles för olik den kristna religionen då man skall ta hand om dem som är utsatta och älska sin närmaste så som sig själv. Jag bad iallafall en bön om att det skulle lösa sig med sommararbete för mig i sommar, annars skulle jag få gå arbetslös i sommar, vilket visserligen ändå hade löst sig iochmed att jag hade kunnat bo hos mamma men hade ändå inte haft någon inkomst att betala räkningar med vilket hade blivit ett problem. Men jag fick ett bönesvar då jag var på arbetsintrevju i Kiruna på ett fint litet hotell, och har nu fått erbjudandet att börja där vilket jag givetvis tackade ja till. Underbart - det kunde inte bli bättre! En fin stad, att få träffa släkten och främst mormor hela sommaren, att arbeta på ett ställe med varierande arbetsuppgifter då jag kommer få stå i receptionen, baren och köket. Vilken spännande och framförallt rolig erfarenhet att bära med sig! Men, även om man har släkt som bor där så vill man inte verka alltför påträngande så även om jag har möjlighet att sova hos dem och flytta mellan boenden så jag valde att söka en lägenhet eller rum som jag kunde hyra i sommar för ett rimligt pris så jag bad även för detta. Det tog två timmar innan jag fick svar efter att jag lade ut annonsen på Kiruna CC (som Blocket.se typ) och nu är jag lovad en studentlägenhet mitt i centrala Kiruna, möblerad med köksvrå och micro för en smärre summa trots att det är bostadsbrist i stan och svårt att få tag på boende, särskilt om man vill bo billigt. Hur är detta möjligt om inte gud själv sitter vid min sida och vägleder mig, stöttar mig och hjälper mig. Nej, jag har fått bönesvar och detta var meningen!

Längtan.

Ingen annan människa kan ge mig så mycket kärlek som han kan ge mig, ingen kan se och fylla mitt tomrum och tillintetgöra mörkret som finns på min insida. Ingen på jorden har den kraften och möjligheten så varför skall man söka som besatt efter den "äkta kärleken" som alltid kommer vara halvdant i jämförelse med den kärlek som han ger mig - den villkorslösa, fullkomliga kärleken. Hur ska man kunna orka gå vidare och fortsätta leva med den vetskapen? Jag längtar efter mer..

Sista kursen på första året.

Sista kursen för det första året är igång. Tänk att jag har klarat mig så här långt på mitt slutmål, ett mål på en lång mörk väg som jag vandrat i min ensamhet innan jag fann ljuset hos gud. Den här kursen är spännande och är en förberedande kurs inför vår praktik i höst. Det handlar om socionomens profession och arbetsroll och går från teori till praktik. Jag tror att den kursen kommer bli väldigt bekväm då jag redan har mycket förkunskaper inom området så det känns riktigt bra, dessutom är det en hemtenta vilket man alltid uppskattar. Den 1a Juni skall tentan lämnas in och förhoppningsvis så går jag på sommarlov då om jag inte måste göra omtenta i kursen "Centrala begrepp och teorier i socialt arbete" andra del "sociologi" vilket jag inte hoppas på. Dessutom så kanske det löser sig med sommararbete då jag kommer göra en arbetsintervju på ett mysigt litet hotell i Kiruna den 18'e Maj, så håll tummarna för mig. Det skulle vara så grymt roligt att få pröva på något annorlunda arbete, men som ändå har service och den sociala biten som jag alltid söker i mina yrkesval. Dessutom är Kiruna en fin stad vilket jag hoppas få flytta till när jag är färdigutbildad om 2,5år. Jag både trivs bra där och har även familj där, vilket också får mig att vela flytta upp och ta hand om min mormor när hon blir riktigt gammal. Allt verkar lösa sig när man har gud vid sin sida. Alla är värdig att få uppleva hans kärlek!

You're all i want, you're all i need.

Så glad att jag fann dig här i mitt liv. Ingen kan se mig som du gör!

Hela mitt liv har förändrats sedan jag började gå i kyrkan och valde att vända mig till gud. Jag har inte upplevt samma gemenskap, kärlek och styrka som jag gör nu genom detta. Det är fantastiskt! På en bibelstudie som jag var på för inte så länge sedan så beskrev pastorn gud som en klippa, har man landat på den och faller så befinner man sig fortfarande på klippan - det är precis så jag känner! Jag känner att jag var ett vilset lamm som nu hittat hem igen, som om jag simmat på ett stormigt hav men nu tillslut funnit klippan där jag kan finna lugn och trygghet trots att den är mitt ute bland det stormande havet, men det rör mig inte för jag har min klippa, min trygga stabila klippa. Det känns som om mitt hjärta var trasigt, men att jag försökt att laga det med bearbetning genom samtalsbehandling men som ändå hade hål jag inte kunde fylla med något annat än guds kärlek. Detta går inte att beskriva, det måste upplevas när man är motaglig för det så man måste vänta på sin tur! Gud är god.

Does that make me crazy?

I remember when i lost my mind!


Inget sommarjobb, inga sommarstudier så långt ögat kan nå. Visst är det lätt att ta åt sig, att tro att man inte duger, hur kommer det annars sig att alla andra får sommarjobb - men inte jag? Men jag måste, måste, måste bara hålla hoppet uppe och försöka se det positiva i det negativa hela tiden så jag inte hamnar tillbaka i mörkret igen. Det kommer lösa sig på något vis, det gör det alltid, även om jag blir arbetslös i sommar så kommer det lösa sig! Men det är bara att hålla ut och fortsätta kämpa mot ondskan och mörkret som finns runtom oss i samhället så den inte tar över hjärtat igen.

I Follow My Heart

Livet som en vilsen socionomstudent i Östersund

RSS 2.0