Längtan.

Ingen annan människa kan ge mig så mycket kärlek som han kan ge mig, ingen kan se och fylla mitt tomrum och tillintetgöra mörkret som finns på min insida. Ingen på jorden har den kraften och möjligheten så varför skall man söka som besatt efter den "äkta kärleken" som alltid kommer vara halvdant i jämförelse med den kärlek som han ger mig - den villkorslösa, fullkomliga kärleken. Hur ska man kunna orka gå vidare och fortsätta leva med den vetskapen? Jag längtar efter mer..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

I Follow My Heart

Livet som en vilsen socionomstudent i Östersund

RSS 2.0