Baileyz

Jag tror att tonårs tiden var jobbig för alla mer eller mindre. Det händer mycket med kroppen och man är gränsen mellan att vara vuxen och barn. I dagens läge så tvingas nästan barnen växa upp så fort och leva upp till olika ideal som finns, dessutom blir dem sexuellt aktiva allt tidigare utan att knappt ha kunskap om vad sex är och kan medföra. Det finns ju riktigt otäcka sjukdomar man kan få och andra blir ju gravida och väljer att behålla barnen, så redan i tonåren blir dem mamma. Att vara mamma innebär ju att man ska kunna ta hand om fler än sig själv, man ska ju också kunna vägleda sina barn och skydda dem. Kan verkligen alla tonårs mammor göra det när dem själva inte ens fått leva sitt eget liv först. Dem kanske inte har en gymnasieutbildning eller arbetslivserfarenhet och kanske har dem inte ens fått testa på att roa sig ordentligt. Resa utomlands, festa, lära känna och förstå sig själv och andra saker som en "normal" tonåring borde gå igenom. Självklart finns det undantag men varför måste man skynda sig att bli vuxen när man inte ens har avverkat 1/4 av sitt liv? Är det samhällets fel eller är det föräldrarna som är slappa och okunniga? Jag tror att båda delarna gör stor inverkan på tonåringen, men vi måste börja med det som är lättast att ändra. Jag anser att det är föräldrarnas "blommor och bin" diskussion med sin dotter/son och att föräldrarna verkligen finns där för sina barn om barnen vill diskutera såna här saker som kan vara lite känsliga. Barnen kan ju inte läsa tankar så föräldrarna är dem som har ansvaret att ta tag i det och prata med sina barn. Sedan tycker jag att hela samhället ska ändra på sig, men det är ju en riktigt stor förändring. Förnedrande och sexuella bilder på kvinnor ska elimineras, skolor skall ta upp sex och samlevnad redan på mellanstadiet ( nej, det är inte hemskt. Det är viktigt för oavsett om vi pratar med dem om det eller inte så kommer dem ha sex ) Vi måste också styra våra tonåringar självförtroende, att dem inte måste se ut som ett ideal och att dem inte måste falla för grupptryck. Tonårstiden är en bekräftelsens tid och då är det viktigt att vi vuxna finns där för dem, innan dem går ut och söker bekräftelse på helt fel sätt!