Blir så le på folk som inte förstår innebörden av sekretess. Det är inte bara en lag som finns till "därför att" utan den skall skydda dem som är i en utsatt position.
Sekretessen är olika på olika områden inom socialt arbete och kuratorn har en form av tystnadsplikt, men eftersom det handlar om barn under 18år har vi också anmälningsskyldighet, vilket är vanligt inom arbete med barn och unga.
Att berätta att man gör eller har gjort en anmälan är inget brott mot sekretesslagen, däremot skulle det vara det om man nämner namn, plats och händelse.
Det är skillnad, men tydligen svårt att förstå. Sekretessen har ett syfte och finns inte till bara för att det skall det och inte heller för att skydda sina arbetsuppgifter utan för att skydda den enskilde.

Då har man fyllt 30år och istället för att jag skulle dra ihop någonting och få ångest för att ingen kommer så hade min älskade och mamma snickrat ihop en liten 30års fest åt mig. På så sätt slapp jag all planering och all stress inför min fest och därmed blev det heller ingen ångest för dem som inte kom då jag inte personligen bjudit in någon trots att i stort sett alla jag önskade kunde vara med, var med.

Dem inbjudna var familjen, några vänner, några klasskompisar och några från kyrkan. Jag blev överraskad och började gråta - så blödig som jag är. Jag är så glad att folk från församlingen kom, då vi inte känt varandra särskilt länge men ändå så ville dem fira mig! Jag är så glad att min bror kom ända från Härnösand, att min syster kom som jag inte haft så mycket kontakt med och att Jossan kom som körde 2,5 dit samt 2,5 hem med en liten bääs BARA för min skull :-)

Tacksam för att min älskling ordnade med detta och att mamma, syster och bror hjälpte till med festen så det blev så lyckat som jag önskat! Det var perfekt. Tyvärr kunde inte vissa komma på grund av olika orsaker, men jag upplevde inte det som något negativt eller ångestfyllt och jag tror det har att göra med att jag inte höll i planerna och att jag var så tacksam för dem som faktiskt kom till festen.

På min egentliga födelsedag så tog Micke med mig ut på middag på Lilla Siam i Östersund där vi mötte upp en klasskompis och en tjej från kyrkan som också ville fira mig. Vi åt och hade det trevligt men sedan orkade jag inte hålla skenet uppe längre då jag avlivade min älskade katt dagen innan min födelsedag. Jag valde därför att stanna hemma Torsdag och Fredag för att åter stabilisera mig.

Tack alla inblandade för att ni förgyllde min 30års dag och tack för all uppmärksamhet och presenter.

Igår den 1/10-2013 dog min bästa vän, min själsfrände, min underbara prinsessa. Aldrig mer kommer hon komma och stryka sig mot mitt ben, sitta i fönstret och titta ut, stå vid dörren och vela gå ut på promenad, springa till köket för att få sin favoritmat... aldrig mer.

Hon dog av en ålder på 14år med leverproblem som jag orsakat henne och som jag varit för korkad att förstå att jag borde kollat upp. Det var mitt eget fel och hon fick lida. Min finaste flicka.

Hon var speciell, inte som andra katter. Hon försökte analysera och förstå. Hon sa aldrig något men hade ett ttydligt kroppspråk. Hon gillade inte när man höjde rösten, dushade henne eller damsög men hon älskade att mysa och hoppade gärna upp i sängen tätt intill när vi skulle sova.

Hon var inte sig själv under September, men då var det redan försent. Igår höll jag henne på bänken hos vetrinären, hon var lugn och rofylld redan innan - hon hade ju så ont och mådde så dåligt. Det var som om hon visste, hon hade bestämt sig! Jag kramade henne som jag brukar, bakifrån när hon ligger på sidan. Jag pussade henne och grät medan de tog sprutan och la in överdosen av sömnmedel i hennes lilla kropp. Hennes huvud rullade ner på min arm, ögonen var öppna men hon sov djupt. Sedan kom nästa spruta som skulle få hennes hjärta att stanna, jag tror mitt hjärta stannade med! Det var så hemskt att se hennes kropp helt livlös när hon varit så full av liv förut. Idag är hon i himlen och har lämnat mig bakom sig!

Jag älskar dig min fina katt, saknar dig så otroligt mycket och kan inte sluta gråta! HUR skall jag klara mig utan dig???

Förlåt mig!