Baileyz

Jag har fått min första sommargåva! Det var ifrån ett barn på avdelningen som skulle sluta och hennes föräldrar. Jag har ju inte hunnit träffa dem så mycket under den här perioden, men det var ju så himla gulligt av dem att tänka på mig också även om jag bara vart där på avdelningen en kort period. Det var två jättefina röda rosor och jag blev självklart jätteglad, så jag var tvungen att knäppa några foton för att föreviga minnet. Jag har nu fått klart att jag skall jobba fram till Midsommar iallafall, MEN jag blev faktiskt tillfrågad om hela Juni ut men "tyvärr" skall ja resa till Finland tillsammans med Jyrki och lillasyster Lisa i mitten av veckan efter Midsommar så jag tackade nej med glimten i ögat. Jag förklarade självklart att jobbet kommer i första hand, men att jag gärna ville åka iväg på semestern så jag hoppas man få springvicka i höst igen för jag trivs så himla bra i Söråker. Jag tycker iallafall att jag visat mina framfötter och jag verkar ha fått possitiv feedback från mina medarbetare, eftersom chiiifen nämde det sist vi pratade. Det är bara så synd att det inte kan vara såhär bra jämt, för en på avdelningen har gått i pension nu och en blir uppsagd i November och vill hellst sluta innan så efter sommaren så blir det ingen av orginal personalen kvar eftersom dem andra två ifrån orginal personalen fortfarande kommer vara mammalediga efter sommar'n. Jag hoppas självklart på fortsatt långtidsvickariat då, men jag är nästan rädd att man mister sin chans nu iochmed semestern. Men vadå? Skall jag ställa in alla mina planer, mitt liv.. för ett jobb? Jag hoppas iallafall inte det!