That's whats friends are for?
Vart finns det riktiga vänner, - har hört att dom inte växer på träd?
SJÄLVKLART kan man inte dra ALLA över en kam, men när jag skriver detta inlägg så har jag just TVÅ speciella person i åtanke. ( Som jag inte umgås med så mkt med nu ) Vart finns det vänner som kan lyssna utan att dömma en, som kan bevara det jag vill berätta i förtroende? Vänner som står för att dom är DIN vän och som kan stå på sig? Vänner som inte "dumpar" dig för en bättre, roligare vän? Vänner som INTE snackar skit bakom ens rygg eller hittar på rykten? Vänner som tröstar en när man är ledsen? Vänner som vill träffas över en fika och bara prata utan att vilja "få ut något" t.ex. skvaller eller kanske till och med sex?!
Jag måste iallafall vara en jävligt dum, egoistisk, korkad, skitsnackande, backstabbande vän till mina "vänner" eftersom det är så dom behandlar mig. Kanske inte just en person gör så mot mig, men ibland räcker det med ett felsteg ( nått av e jag skrev om ovan ) hos en vän för att man ska behöva vara på sin vakt och ta allt me en nypa salt.
Men om nu jag är en sån dålig vän som dom är. Var det dom eller jag som började?
Man blir väl som man umgås? Så var det jag som var en idiot först, sen tog dom efter eller tvärtom?
Jag ärnog inte heller värlens bästa vän, speciellt inte till dom som jag anser behandlar mej fel. Det KAN slinka ur mej ett "skvaller" då och då, men inget som jag vet kan skada denne personen eller någon annan. Aldrig har jag hittat på ett rykte vad jag kan minnas. Jag bevarar dina hemligheter, dom stannar hos mig! Om ag hör att någon säger något om nån vän, som inte borde höra in i samtalet kan jag säga till. Jag lyssnar och ger tips och råd till de som behöver. Jag ger dig en kram men ändå..
Även du min, Brutus!
SJÄLVKLART kan man inte dra ALLA över en kam, men när jag skriver detta inlägg så har jag just TVÅ speciella person i åtanke. ( Som jag inte umgås med så mkt med nu ) Vart finns det vänner som kan lyssna utan att dömma en, som kan bevara det jag vill berätta i förtroende? Vänner som står för att dom är DIN vän och som kan stå på sig? Vänner som inte "dumpar" dig för en bättre, roligare vän? Vänner som INTE snackar skit bakom ens rygg eller hittar på rykten? Vänner som tröstar en när man är ledsen? Vänner som vill träffas över en fika och bara prata utan att vilja "få ut något" t.ex. skvaller eller kanske till och med sex?!
Jag måste iallafall vara en jävligt dum, egoistisk, korkad, skitsnackande, backstabbande vän till mina "vänner" eftersom det är så dom behandlar mig. Kanske inte just en person gör så mot mig, men ibland räcker det med ett felsteg ( nått av e jag skrev om ovan ) hos en vän för att man ska behöva vara på sin vakt och ta allt me en nypa salt.
Men om nu jag är en sån dålig vän som dom är. Var det dom eller jag som började?
Man blir väl som man umgås? Så var det jag som var en idiot först, sen tog dom efter eller tvärtom?
Jag ärnog inte heller värlens bästa vän, speciellt inte till dom som jag anser behandlar mej fel. Det KAN slinka ur mej ett "skvaller" då och då, men inget som jag vet kan skada denne personen eller någon annan. Aldrig har jag hittat på ett rykte vad jag kan minnas. Jag bevarar dina hemligheter, dom stannar hos mig! Om ag hör att någon säger något om nån vän, som inte borde höra in i samtalet kan jag säga till. Jag lyssnar och ger tips och råd till de som behöver. Jag ger dig en kram men ändå..
Även du min, Brutus!
Andras åsikter:
Trackback
