Where is the love?!
Hmmm.
Vill ha en kille som skriker ut att jag är det bästa som hänt honom! En som ger mej blommor då och då. En kille som överaskar mej med en mysig middag och tända ljus, precis som ja vill ha det! En som blir ledsen och förstörd så han inte skulle vilja dejta någon annan på minst 20 år efter att vi gjode slut. Men det verkar bara vara en sorts tjejer som får sånna killar.
Tyvärr så blev vår kärlek "vardag" ganska snabbt ..
ALDRIG har vi rest någonstans själv, eller gjort NÅGOT speciellt tillsammans, aldrig har han överaskat mig med en ROMANTISK middag hemma med alla tillbehör som tända ljus, efterätt och blomblad på sängen. Men men, man har ju en kille iallafall så man ska väl inte klaga, vill man ha mer romantik får man väl försöka ordna det själv kanske? Jag saknar den iallafall ..
Tyvärr så blev vår kärlek "vardag" ganska snabbt ..
ALDRIG har vi rest någonstans själv, eller gjort NÅGOT speciellt tillsammans, aldrig har han överaskat mig med en ROMANTISK middag hemma med alla tillbehör som tända ljus, efterätt och blomblad på sängen. Men men, man har ju en kille iallafall så man ska väl inte klaga, vill man ha mer romantik får man väl försöka ordna det själv kanske? Jag saknar den iallafall ..
Miss FETTO
Big girls you are beautiful .. or NOT!
That's whats friends are for?
Vart finns det riktiga vänner, - har hört att dom inte växer på träd?
SJÄLVKLART kan man inte dra ALLA över en kam, men när jag skriver detta inlägg så har jag just TVÅ speciella person i åtanke. ( Som jag inte umgås med så mkt med nu ) Vart finns det vänner som kan lyssna utan att dömma en, som kan bevara det jag vill berätta i förtroende? Vänner som står för att dom är DIN vän och som kan stå på sig? Vänner som inte "dumpar" dig för en bättre, roligare vän? Vänner som INTE snackar skit bakom ens rygg eller hittar på rykten? Vänner som tröstar en när man är ledsen? Vänner som vill träffas över en fika och bara prata utan att vilja "få ut något" t.ex. skvaller eller kanske till och med sex?!
Jag måste iallafall vara en jävligt dum, egoistisk, korkad, skitsnackande, backstabbande vän till mina "vänner" eftersom det är så dom behandlar mig. Kanske inte just en person gör så mot mig, men ibland räcker det med ett felsteg ( nått av e jag skrev om ovan ) hos en vän för att man ska behöva vara på sin vakt och ta allt me en nypa salt.
Men om nu jag är en sån dålig vän som dom är. Var det dom eller jag som började?
Man blir väl som man umgås? Så var det jag som var en idiot först, sen tog dom efter eller tvärtom?
Jag ärnog inte heller värlens bästa vän, speciellt inte till dom som jag anser behandlar mej fel. Det KAN slinka ur mej ett "skvaller" då och då, men inget som jag vet kan skada denne personen eller någon annan. Aldrig har jag hittat på ett rykte vad jag kan minnas. Jag bevarar dina hemligheter, dom stannar hos mig! Om ag hör att någon säger något om nån vän, som inte borde höra in i samtalet kan jag säga till. Jag lyssnar och ger tips och råd till de som behöver. Jag ger dig en kram men ändå..
Även du min, Brutus!
SJÄLVKLART kan man inte dra ALLA över en kam, men när jag skriver detta inlägg så har jag just TVÅ speciella person i åtanke. ( Som jag inte umgås med så mkt med nu ) Vart finns det vänner som kan lyssna utan att dömma en, som kan bevara det jag vill berätta i förtroende? Vänner som står för att dom är DIN vän och som kan stå på sig? Vänner som inte "dumpar" dig för en bättre, roligare vän? Vänner som INTE snackar skit bakom ens rygg eller hittar på rykten? Vänner som tröstar en när man är ledsen? Vänner som vill träffas över en fika och bara prata utan att vilja "få ut något" t.ex. skvaller eller kanske till och med sex?!
Jag måste iallafall vara en jävligt dum, egoistisk, korkad, skitsnackande, backstabbande vän till mina "vänner" eftersom det är så dom behandlar mig. Kanske inte just en person gör så mot mig, men ibland räcker det med ett felsteg ( nått av e jag skrev om ovan ) hos en vän för att man ska behöva vara på sin vakt och ta allt me en nypa salt.
Men om nu jag är en sån dålig vän som dom är. Var det dom eller jag som började?
Man blir väl som man umgås? Så var det jag som var en idiot först, sen tog dom efter eller tvärtom?
Jag ärnog inte heller värlens bästa vän, speciellt inte till dom som jag anser behandlar mej fel. Det KAN slinka ur mej ett "skvaller" då och då, men inget som jag vet kan skada denne personen eller någon annan. Aldrig har jag hittat på ett rykte vad jag kan minnas. Jag bevarar dina hemligheter, dom stannar hos mig! Om ag hör att någon säger något om nån vän, som inte borde höra in i samtalet kan jag säga till. Jag lyssnar och ger tips och råd till de som behöver. Jag ger dig en kram men ändå..
Även du min, Brutus!
I lost my bowl of joy
Jävla väder! Jag mår så pissigt när det börjar bli mörkt ute, det är så jobbigt! Jag tänker bara på pengar och allt annat man inte har =/ Pengar förstör så j-a mycket. Hade man pengar skulle det lösa massa problem! Är man deppig så kan man kosta på sig psykolog möten, är man fet kan man kosta på sig träningskort, personlig tränare? och nyttig ( dyyyyr ) mat! Men största orsaken är vl att jag aldrig kan kosta på mig något, som en resa, en klippning, nya kläder eller något annat man vill ha, något som gör att man får livslusten tillbaka. Komma bor från en grå/trist vardag. Men icke! När man kommer hem sitter man här framför en tråkig dator och gör absolut ingenting! Jag orkar inte med något annat, det känns som man börjar ta sig vatten över huvudet! Jag hoppas verkligen att jag ska orka med skolan fullt ut så jag får min j-a utbildning någon gång och kan flytta härifrån! Jag vill flytta snart, härifrån.. Långt bort från alla idioter. Alla här e ju inte idioter men 95% e det! Less på allt e jag. LESS!!!
Halloween
Shit vad kul man hade igår. Synd att kvällen slutade tråkigt bara, och att man aldrig kan lite på folk. Ett gott råd till alla som läser: "Man kan aldrig lita på någon annan än sig själv" Det är så sant att jag får gåshud. Eller är det så att det bara är här i TIMRÅ som man aldrig kan lita på att folk dyker upp när dom säge att dom ska det? Det som också var synd är att om man tar på sig ansvaret som "lekledare" på en fest så hinner man inte med något annat. Men sedan åkte "Sara-taxi" in te stan i hennes lilla huyndai =) Tack Sara! Sen drog jag Jyrki och Jocke vidare på krogen där vi träffade Jim. Min första kväll på Coppers, och jag vet inte om det var värt att stå ute i snöblandat regn i 40 min. Lägger in min favvobild från kvällen här nedan. Puss och kram vi syns på stan!
Mitt första inlägg
Tjohopp. Nu har man skaffat sig en blogg igen då. Den första var mer för bearbetning för mig själv, och denna tänkte jag mer som en "allmän dagbok" så folk vet vad som rör sig innuti min skalle. ( Kan ju vara svårt att förstå ibland ) Det känns kul ändå, även om jag vet att man kanske inte kommer att ha så mycket tid till att sitta här så ofta. Har ju knappt tid till något alls nuför tiden =/ går ju skola nu som tar upp stor del av min tid! Men det gör inget för jag verkligen ÄLSKAR den utbildningen. Har lärt mig massa på ett lättsamt och roligt sätt, sedan har man ju lärt känna lite folk som gör vardagarna mindre grå =) Alexander, Jennifer och Malin kan känna sig extra träffade =) Nu blir det sängen, ska ordna för Halloween fest imorgon! Godnatt era pumor..
