Veckans avslöjande
Filmtips: Human Trafficking
Ikväll var mina ögon alldeles röda och mina kinder var alldeles våta. Jag såg nämligen "Human Trafficking" tillsammans med min sambo. Filmen var som titeln redan skriker ut, riktigt hemsk! Men jag tycker att det är en viktig film med ett bra budskap, som fler borde se trots många groteska och obehagliga scener i filmen.
"Med charm och smicker så lurar dem kvinnor i Ryssland med en vision om ett bättre liv i USA. Men inte nog med det så får vi också följa en utav flera 16åriga flickor som blir lovad modelljobb i USA, en 15årig flicka som kidnappats på en resa med sina föräldrar i Filippinerna samt en 11årig flicka säljs utav sina egna föräldrar till rå människohandel. Karpovich är en mäktig och rik affärsman och han livnär sig på Human Trafficking i Östeuropa, hans "nätverk" är stort och sprider sig snabbt. Kate Morozov är en agent som efter tredje fallet av en ung ryska som hittats efter att hon tagit sitt liv får upp ögonen för vad som kan ligga bakom, nämligen Human Trafficking. Kate är snabb och skärpt och får snabbt upp spåret på nätverket, och hon kommer göra allt för att sätta dit dem även om hon försätter sig själv i fara"
Filmen var realistisk och smärtsam. Skådespelarna var duktiga och man känner verkligen empati med människorna, framförallt barnen som utsätts för den ena förnedringen efter den andra som gör att dem flesta faktiskt tar sitt eget liv tillslut. Men man blir riktigt skrämd utav nätverkets grymma behandling utav offren och deras totala brist på mänsklig, empatisk förmåga. Det är en väldigt känslomässig och stark film, men den är absolut värd att se eftersom den är så viktig. Alltså blir det fem stjärnor av fem möjliga!
"Med charm och smicker så lurar dem kvinnor i Ryssland med en vision om ett bättre liv i USA. Men inte nog med det så får vi också följa en utav flera 16åriga flickor som blir lovad modelljobb i USA, en 15årig flicka som kidnappats på en resa med sina föräldrar i Filippinerna samt en 11årig flicka säljs utav sina egna föräldrar till rå människohandel. Karpovich är en mäktig och rik affärsman och han livnär sig på Human Trafficking i Östeuropa, hans "nätverk" är stort och sprider sig snabbt. Kate Morozov är en agent som efter tredje fallet av en ung ryska som hittats efter att hon tagit sitt liv får upp ögonen för vad som kan ligga bakom, nämligen Human Trafficking. Kate är snabb och skärpt och får snabbt upp spåret på nätverket, och hon kommer göra allt för att sätta dit dem även om hon försätter sig själv i fara"
Filmen var realistisk och smärtsam. Skådespelarna var duktiga och man känner verkligen empati med människorna, framförallt barnen som utsätts för den ena förnedringen efter den andra som gör att dem flesta faktiskt tar sitt eget liv tillslut. Men man blir riktigt skrämd utav nätverkets grymma behandling utav offren och deras totala brist på mänsklig, empatisk förmåga. Det är en väldigt känslomässig och stark film, men den är absolut värd att se eftersom den är så viktig. Alltså blir det fem stjärnor av fem möjliga!
Ballar av stål
Efter mina halv tragiska inlägg måste jag bjuda på ett urval av min favorit humor, så här kommer några av mina favoriter ifrån programmet Ballar av stål. Det är synd att man missade hela säsongen på TV bara.
Vägen till målet med livet
När man är typ 12 år skall man bestämma vad man ska bli när man man blir stor, det är ju helt sjukt! Jag har alltid tyckt att skolan är skitjobbig. Till en början var det inte just lektionerna som var jobbiga, utan att visa upp sig för andra i korridoren som är en ren pina. Rena köttmarknaden. Jag ville hellst bara försvinna och ibland grät jag inne på toaletten för att jag tyckte att några hade tittat konstigt på mig. Jag har aldrig ansett att jag är snygg och jag har alltid haft självkänslan och självförtroendet nere i botten ( kanske beror det på "Han" ) så det var jobbigt att börja gymnasiet. Jag började Mode & Design för jag gillade kläder, men att sy var inte min grej så jag hoppade av efter ett år. Jag trodde det skulle vara mer design och skissa i programmet och tänkte inte alls på att sy själv, jag var totalt värdelös på att sy så vad skulle jag göra!?
Jag fick valet att börja en ny utbildning nu på en gång eller vänta ett år och göra något annat, och eftersom jag inte hade en aning om vad jag ville gå så gick jag IV och praktiserade på olika ställen. Bland annat på en förskola och på ett gym, det var väldigt roligt! Sedan efter sommaren så hoppade jag på Bild och Form och det var en väldigt rolig gymnasie utbildning. Ibland tänker jag på att om jag inte hade så mycket hängandes efter mig, både ämnen som man låg efter i och allt det jobbiga i mitt privatliv, så hade gått mycket bättre. Men desvärre pallade jag inte med att plugga ikapp och min sociala fobi blev värre, jag mådde inte bra men jag vägrade samtidigt att lyssna på mig själv och söka hjälp. Nej, jag trodde bara att jag var dum och korkad.
Jag var arbetslös och sökte jobb men självklart får man ingenting i den situationen jag var i då. Jag blev mer och mer "rädd" för omvärlden och ibland var fylla det enda sättet att hanskas med mina problem, så jag festade mycket! Tillslut fick jag genom Arbetsförmedlingen praktik på Vero Moda och jag fick börja att vickariera där. Jag stannade där ett år innan jag kände ångest över min skolgång så jag sa upp mig och började att studera på Komvux. Det gick bra ett halvår men sedan kom ångesten tillbaka och det lilla självförtroendet man lyckats bygga upp på Vero Moda bara rasade ner. Jag pallade inte med skolan och började skolka igen, trots att Komvux är frivilligt att gå. Jag hade ingen vision och jag visste inte vart jag skulle ta vägen så jag sökte alla möjliga jobb utan resultat. Men efter att ha skickat ansökningar till alla jobb man kan finna på Arbetsförmedlingens hemsida så svarade ett "Damsugar företag" att dem ville träffa mig.
Jag sålde dammsugare en vecka innan jag verkligen bröt ihop. En vecka hann det gå innan jag hade ont i magen, hunger känslorna försvann, åt jag dock så kräktes jag upp det och jag kunde inte sova om nätterna. Jag ville inte ljuga folk rätt upp i ansiktet och lura på dem något dem egentligen inte behövde för den summan dem kostade. Vero Moda var en annan sak, där kom kunderna till mig när dem behövde något men det här var en helt annan sak, jag nästan tvingade och lurade kunderna. Det här var inte jag! Jag sade upp mig på jobbet och berättade hur jag mådde och varför jag inte klarade av det och hon svarade att jag borde gå och prata med någon, jag sa att jag skulle göra det - men jag ljög! Jag sökte in till nya studier på Komvux, men när jag var hos min syo och pratade så bröt jag ihop. Jag visste vad som väntade den närmsta terminen. Jag skulle klara mig till en början sen skulle jag skolka och få ett IG samt ett phett studielån! Hon sa att jag borde prata med någon, jag sa att jag skulle göra det - men jag ljög!
Arbetslös, studielös och sysslolös satt jag i min lägenhet ensam. Det enda sällskap jag fick var min sambo som kom hem efter jobbet och våra ( då ) två katter. Det blev en vana att sitta i lägenheten och när jag väl skulle försöka gå ut så gick det inte. Det tog stop och ångesten kom över mig! Det var hemskt. Jag kunde inte sova om nätterna utan satt uppe hela dygnet, ofta grät jag och tänkte mycket hemskheter. Jag tänkte på det jag borde göra, jobba eller studera - sedan fick jag ångest. Jag tänkte på hur värdelös jag var som inte kunde något av dem! Jag tänkte på allt det hemska jag varit med om och hur värdelös jag egentligen är, ända in i botten. Jag ville bara försvinna, men jag ville inte dö! Jag festade mycket för att glömma vardagen för en stund. Jag var också otrogen för att få uppmärksamhet och bekräftelse, Jyrki skulle lämna mig. Han tog bilen och stack och jag stoppade i mig alla tabletter jag kunde hitta hemma ovetandes om dess konsekvens. Men lyckligtvis var det ingen fara! Jag fick dock åka in till sjukhuset med ambulans för observation.
Jag var i ett svart djupt hål, och utan Jyrki var jag helt ensam. Han var min livslina och han valde att stanna som tur var. Nu har jag lärt mig vad äkta KÄRLEK är, men det har jag inte insett förren ett år sedan ( 08 ) då vi flyttade isär för att jag behövde vara för mig själv och tänka. Tillslut ringde Jyrki efter hjälp på Unga Vuxna och där fick jag prata med Birgitta Grigoriadis två gånger i veckan i ett helt år. Jag mådde genast bättre, inte helt och hållet.. men så bra att jag kunde vistas bland folk utan att få ångest. Jag tog nya tag och sökte in till Barnskötarutbildningen på Komvux på 1,5 år och nu är jag klar med denne. Jag klarade det största av utbildningen utan en dags ångest och utan självmordstankar och med topp betyg. Jag är bara så glad att jag hade så fina klasskamrater och bra lärare som hjälpte mig igenom allt! Jag har fått en ny start och ett bättre liv och pågrund av allt detta så har jag kommit på vad jag vill göra med mitt liv..
Jag vill bli sociom och hjälpa andra barn och unga i samma situation som jag var i då. Hjälpa dem att komma ur det där hålet som grävts utav ens egna förträngda förflutna. Jag förstod det inte då eftersom jag inte hade något att jämföra det med, men jag mådde dåligt pågrund av det som hänt i mitt liv och i min barndom. Inget bearabeter sig själv utan allt ligger bara kvar och väntar på att få komma ut igen. För mig och sett utifrån så var jag bara en korkad, naiv tjej som inte pallade med skolan. Men det var djupare än så och ovetandes tog allt hemska över mitt liv och krossade det. Helt ärligt så ser jag dagarna och livet mycket ljusare nu än vad jag gjorde förut. Precis som att jag har jag haft en svart slöja över mitt ansikte förut och att jag nu har fått hjälp med att ta av mig den.
Därför skall just DU gå och prata med en psykolog, kurator, socionom om DU mår dåligt!
Jag fick valet att börja en ny utbildning nu på en gång eller vänta ett år och göra något annat, och eftersom jag inte hade en aning om vad jag ville gå så gick jag IV och praktiserade på olika ställen. Bland annat på en förskola och på ett gym, det var väldigt roligt! Sedan efter sommaren så hoppade jag på Bild och Form och det var en väldigt rolig gymnasie utbildning. Ibland tänker jag på att om jag inte hade så mycket hängandes efter mig, både ämnen som man låg efter i och allt det jobbiga i mitt privatliv, så hade gått mycket bättre. Men desvärre pallade jag inte med att plugga ikapp och min sociala fobi blev värre, jag mådde inte bra men jag vägrade samtidigt att lyssna på mig själv och söka hjälp. Nej, jag trodde bara att jag var dum och korkad.
Jag var arbetslös och sökte jobb men självklart får man ingenting i den situationen jag var i då. Jag blev mer och mer "rädd" för omvärlden och ibland var fylla det enda sättet att hanskas med mina problem, så jag festade mycket! Tillslut fick jag genom Arbetsförmedlingen praktik på Vero Moda och jag fick börja att vickariera där. Jag stannade där ett år innan jag kände ångest över min skolgång så jag sa upp mig och började att studera på Komvux. Det gick bra ett halvår men sedan kom ångesten tillbaka och det lilla självförtroendet man lyckats bygga upp på Vero Moda bara rasade ner. Jag pallade inte med skolan och började skolka igen, trots att Komvux är frivilligt att gå. Jag hade ingen vision och jag visste inte vart jag skulle ta vägen så jag sökte alla möjliga jobb utan resultat. Men efter att ha skickat ansökningar till alla jobb man kan finna på Arbetsförmedlingens hemsida så svarade ett "Damsugar företag" att dem ville träffa mig.
Jag sålde dammsugare en vecka innan jag verkligen bröt ihop. En vecka hann det gå innan jag hade ont i magen, hunger känslorna försvann, åt jag dock så kräktes jag upp det och jag kunde inte sova om nätterna. Jag ville inte ljuga folk rätt upp i ansiktet och lura på dem något dem egentligen inte behövde för den summan dem kostade. Vero Moda var en annan sak, där kom kunderna till mig när dem behövde något men det här var en helt annan sak, jag nästan tvingade och lurade kunderna. Det här var inte jag! Jag sade upp mig på jobbet och berättade hur jag mådde och varför jag inte klarade av det och hon svarade att jag borde gå och prata med någon, jag sa att jag skulle göra det - men jag ljög! Jag sökte in till nya studier på Komvux, men när jag var hos min syo och pratade så bröt jag ihop. Jag visste vad som väntade den närmsta terminen. Jag skulle klara mig till en början sen skulle jag skolka och få ett IG samt ett phett studielån! Hon sa att jag borde prata med någon, jag sa att jag skulle göra det - men jag ljög!
Arbetslös, studielös och sysslolös satt jag i min lägenhet ensam. Det enda sällskap jag fick var min sambo som kom hem efter jobbet och våra ( då ) två katter. Det blev en vana att sitta i lägenheten och när jag väl skulle försöka gå ut så gick det inte. Det tog stop och ångesten kom över mig! Det var hemskt. Jag kunde inte sova om nätterna utan satt uppe hela dygnet, ofta grät jag och tänkte mycket hemskheter. Jag tänkte på det jag borde göra, jobba eller studera - sedan fick jag ångest. Jag tänkte på hur värdelös jag var som inte kunde något av dem! Jag tänkte på allt det hemska jag varit med om och hur värdelös jag egentligen är, ända in i botten. Jag ville bara försvinna, men jag ville inte dö! Jag festade mycket för att glömma vardagen för en stund. Jag var också otrogen för att få uppmärksamhet och bekräftelse, Jyrki skulle lämna mig. Han tog bilen och stack och jag stoppade i mig alla tabletter jag kunde hitta hemma ovetandes om dess konsekvens. Men lyckligtvis var det ingen fara! Jag fick dock åka in till sjukhuset med ambulans för observation.
Jag var i ett svart djupt hål, och utan Jyrki var jag helt ensam. Han var min livslina och han valde att stanna som tur var. Nu har jag lärt mig vad äkta KÄRLEK är, men det har jag inte insett förren ett år sedan ( 08 ) då vi flyttade isär för att jag behövde vara för mig själv och tänka. Tillslut ringde Jyrki efter hjälp på Unga Vuxna och där fick jag prata med Birgitta Grigoriadis två gånger i veckan i ett helt år. Jag mådde genast bättre, inte helt och hållet.. men så bra att jag kunde vistas bland folk utan att få ångest. Jag tog nya tag och sökte in till Barnskötarutbildningen på Komvux på 1,5 år och nu är jag klar med denne. Jag klarade det största av utbildningen utan en dags ångest och utan självmordstankar och med topp betyg. Jag är bara så glad att jag hade så fina klasskamrater och bra lärare som hjälpte mig igenom allt! Jag har fått en ny start och ett bättre liv och pågrund av allt detta så har jag kommit på vad jag vill göra med mitt liv..
Jag vill bli sociom och hjälpa andra barn och unga i samma situation som jag var i då. Hjälpa dem att komma ur det där hålet som grävts utav ens egna förträngda förflutna. Jag förstod det inte då eftersom jag inte hade något att jämföra det med, men jag mådde dåligt pågrund av det som hänt i mitt liv och i min barndom. Inget bearabeter sig själv utan allt ligger bara kvar och väntar på att få komma ut igen. För mig och sett utifrån så var jag bara en korkad, naiv tjej som inte pallade med skolan. Men det var djupare än så och ovetandes tog allt hemska över mitt liv och krossade det. Helt ärligt så ser jag dagarna och livet mycket ljusare nu än vad jag gjorde förut. Precis som att jag har jag haft en svart slöja över mitt ansikte förut och att jag nu har fått hjälp med att ta av mig den.
Därför skall just DU gå och prata med en psykolog, kurator, socionom om DU mår dåligt!
Han är död
"Han" är ( äntligen? ) död
Min gärningsman
Min mammas pappa
Släktens svarta får
"Han"
Demens och cancer vart hans straff för det han gjorde mot mig som 8 åring
8 ÅRING!
Jag känner mig likgiltig!
Mamma sa att han somnat in utan en rynka i pannan och med frid i sinnet
Frid att han blivit förlåten av alla
av alla?
Inte av mig!
ALDRIG NÅGONSIN!
Jag kan fortfarande inte förlåta!
Han äcklar mig, och jag äcklar mig själv
..och allt är pågrund av "Han"
Min gärningsman
Min mammas pappa
Släktens svarta får
"Han"
Demens och cancer vart hans straff för det han gjorde mot mig som 8 åring
8 ÅRING!
Jag känner mig likgiltig!
Mamma sa att han somnat in utan en rynka i pannan och med frid i sinnet
Frid att han blivit förlåten av alla
av alla?
Inte av mig!
ALDRIG NÅGONSIN!
Jag kan fortfarande inte förlåta!
Han äcklar mig, och jag äcklar mig själv
..och allt är pågrund av "Han"
BAILEYZ BLOG AWARD - OMRÖSTNING
Nu sätter jag igång med Baileyz Blog Awad och ni kan nu rösta på dem fem finalisterna nedan. Du sätter EN röst på din favorit blogg nedan och rösten kan du skriva i form av en kommentar till vilket inlägg som helst på min blogg. Du får gärna också förklara varför du valde just den bloggen, det kan vara kul för blogginnehavaren att veta. Tävlingen avslutas 18/6 klockan 24:00 så varsågoda att rösta!
BLOGG NR 1 NEDAN
BLOGG NR 2 NEDAN
BLOGG NR 3 NEDAN
BLOGG NR 4 NEDAN
BLOGG NR 5 NEDAN
Morsdag ur ett genusperspektiv
Jag vill ge min mamma något riktigt speciellt nu på morsdag det är hon verkligen värd, men tyvärr har man inte riktigt råd till vad som hellst. Jag hade velat skicka iväg henne på spa på Södra berget en helg, eller på en middag tillsammans med JanÅke på Stekhuset eller kanske en resa till Tallinn med båten för att få "komma bort" lite från vardagen. Någonting som kan skämma bort henne en stund, men tyvärr är man inte gjord av pengar! Men när jag googlar "morsdags gåvor" så får jag bara fram kokböcker, köksredskap, trädgårdsredskap osv. Precis som om Morsdag skulle vara en dag att påminna mammor om varför dem existerar, och vad dem duger till. Inte smycken, väskor, skor, böcker, filmer eller sånt som era mammor tycker är intressant och roligt att hålla på med samt för att dem ska kunna få unna sig något till skillnad från resten av året. Jag tycker iallafall att det är konstigt att man fortfarande undermedvetet har genustänket kvar när det gäller just sådana här saker. Jag skulle iallafall bli skitförbannad om jag lagade mat till min familj 365 dagar om året och fick en kokbok på morsdag! Vilken uppskattning man fått då liksom..
Gratulerer Norge
Även om jag hellre gärna hade sett Marlena på pris pallen så är det helt klart ett GODKÄNT bidrag som tog hem hela skiten igår kväll. Jag gillar den mystiska musikstilen och låttexten är också ganska spännande, det får mig att tänka på folkmusik och sägner från förr. Sedan var det roligt att det var ett GRANNLAND som vann igen! Men jag gillade ju Marlenas poppiga opera och jag trodde att det skulle funka internationellt också, men tråkigt nog så blev det inte så. Men vi får träna till nästa år och spöa skiten ur våra motståndar länder 2010 istället! Här kommer iallafall vinnarbidraget Alexander Rybak från Norge med Fairytale.
Baileyz BLOG AWARD
Nu är det BARA 2 dagar kvar att nominera bloggar till Baileyz BLOG AWARD. Vinnaren får gästblogga här hos mig samt en BLOG AWARD rosett att lägga in på sin blogg. Varsågod att nominera din egen eller någon annans blogg till tävlingen. Jag räknar ihop finalisterna den 16 Maj, sedan startar röstningen.
Grillat är gott
Äntligen är det en ordentligt varm försommar så man kan ta fram grillen och softa i solen. Jag och Jyrki har redan hunnit med att grilla tre gånger i vår. Första gången var hos mamma, då grillade vi bara hamburgare och korv med klyftpotatis som tillbehör, men det var ju gott det med. Andra gången hade vi en liten förfest här hemma och då grillade vi på våran grillplats som tillhör huset. Då grillade vi marinerad fläskkarré och majskolvar, sedan hade vi kall bearnaisesås, klyftpotatis och en sallad med fetaost i som tillbehör. Tredje gången grillade jag och Jyrki själva på en fredagskväll och hade det bara jättemysigt tillsammans. Då grillade vi marinerade kycklingfiléer, majskolvar och som tillbehör hade vi såklart bearnaisesås, klyftpotatis och en sallad med både festaost och dressing. Gud vad gott det är med grillat, eller va tycker ni?!
Veckans avslöjande
Muffin goes cupcake!
TADAAA!!!
And 12 points goes to.. Sweden!
Wow! Jag fick gåshud när melodin startade i Tisdags kväll, och jag började gråta i refrängen. Marlene har ALLT hon har en vacker klänning, en fantastisk röst och en bra show trots att dansen var lite halv stel. Men vilken känsla hon förmedlade till publiken, den gick rakt in i mitt hjärta. Marlene, lycka till på Lördag!
Nu har vi faaan en ärlig chans..
Nu har vi faaan en ärlig chans..
Malena Ernman - La Voix
Textilshopping
Till vår vill man ju fräscha upp det lite i lyan så jag beställde hem lite nya textiler från Ellos förra veckan. Jag beställde bruna "see through" gardiner till vardagsrummet, likadana cremefärgade till balkongen. Nya bruna handdukar till badrummet samt tre påslakan, två lakan och örngott till det. Här är dem:
Semesterbilder: Släktträff
TÄVLING: Många rum
Jag är med och tävlar i I ETT LITET HUS MED MÅNGA RUMS tävling om att vinna en valfri produkt ur hennes butik. Var med och tävla du också, för hennes grejer är verkligen ur snygga, se bara på bilden nedan! Du kan anmäla dig själv till tävlingen här, tävlingen avslutas Söndag 17/5 kl 24:00. Lycka till allihopa!
Baileyz BLOG AWARD
Varsågod att nominera bloggar till Baileyz BLOG AWARD. Vinnaren får gästblogga hr hos mig samt en BLOG AWARD rosett att lägga in på sin blogg, se nedan. Jag räknar ihop finalisterna den 16 Maj!
Patrik 1,5 .. cm?! ( Parodi )
Jag bara ÄLSKAR bra parodier, och nyss så hittade jag den här parodin på Patric 1,5 på en annan blogg.
Hahaha fy fan va bra! Den skulle jag GARANTERAT se =)
Pimp my computer
Jag vill köpa en ny dator, men under tiden jag sparar ihop till en vit MAC så får jag "pimpa" min gamla svarta Packard Bell med nya tillbehör. Jag har bland annat köpt en ny datorväska med märket Aha på ONOFF samt nya hörlurar med märket skullcandy på ELGIGANTEN. Men jag har även köpt en nyckelring till mitt USB minne ( som jag använder till min dator ) som matchar min katt sparbössa, båda från LAGERHAUS.
Åldersgräns på alkoholfritt vin
Ha! Jag var nyss på BOA och handlade en flaska alkoholfritt vin för 40:- Men tro på fan att jag får visa legetimation iallafall. Det tackar vi för! 25 år och ser ut som 19 år, eller? Ja, inte gör det mig något! För sedan när alla andra gnäller över sina rynkor och påsar så kan jag gnälla över tonårs finnar, inte för att jag har några men ändå. En fråga bara: Vad tycker ni är bäst, att se yngre eller äldre ut?
Veckans avslöjande
Semesterbilder: Kiruna
BLOG AWARD
Jag tänkte "spejsa upp" bloggen lite, därför skall jag varje månad anordna månadens "Blog Award" för bäst blogg. Ni kommer kunna nominera er själva eller andra bloggar, gärna med en enkel och kort förklaring varför dem/du skall vinna. Vinnaren får sedan gäst blogga hos mig, samt får en liten "Blog Award" bild som du ser nedanför inlägget. Jag hoppas att vi kan komma igång med den här gadgeten så snart som möjligt så det ä bara att sätta igång att kommentera och nominera, jag räknar ihop finalisterna den 16;a Maj!
Fortsatt vikariat
TJOHOO.. Jag får fortsätta tre veckor till iallafall, men hoppas på mer sen ändå. Men troligtvis så blir det väl inte så mycket mer sedan eftersom det finns LAS listor och LAS regeler som skall följas, fy! Jag tycker såhär att eftersom jag ändå "är på plats" och lärt känna barnen, rutinerna, föräldrarna, personalen osv så är det väl synd om dem skall ta in någon helt ny då "bara" för att dem står högst på LAS listan. Dem kan "lasa" in dem personena vid ett annat tillfälle, men så är det tydligen inte :OP Jag är glad att jag får jobba tre veckor till iallafall, det blir ju sammanlagt sedan två hela månads löner det! Jag uppdaterar med mer semesterbilder senare idag. Nu skall jag käka lite melon och glo på förhäxad =) Ha det så bra så länge!
Semesterbilder: ICEHOTEL, Jukkasjärvi
Semesterbilder: Skoterturen
Boktips: 14år till salu
Under min semester i Kiruna så läste jag en riktigt bra bok som jag köpte på ICA här i Timrå. Den föll mig rätt i smaken, dels för att jag själv kunde känna en viss samhörighet med bokens huvudperson "Tessan" eftersom jag känner gen mig i hennes historia och dels för att den var lättläst. Här kommer recensionen:
"14år till Salu ären självbiografi som handlar om Tessan är som vilken vanlig 14årig tjej som helst fram till en dag då hon blir våldtagen av en jämn gammal kille när hon är påväg hem från stallet. Hon anmäler inte våldtäckten och hon berättar inte för någon om den, istället hittar hon ett sätt att handskas med skammen efter våldtäckten. Hon börjar att träffa män på internet och använda sex som ett självskadebeteende och trots att hon egntligen inte vill så är begäret stort att träffa dem. Medans Tessan "kopplar bort" så utsätter vissa av männen Tessan för mycket hemska saker som t.ex. trasiga glasflaskor i underlivet, misshandel och hot för att få sin vilja igenom. Är det här verkligen det enda Tessan duger till? Det är iallafall det Tessan tror! Våldtäckten har ärrat henns själ och hon är ju redan "förstörd" så inget spelar längre någon roll"
Det är en riktigt, riktigt bra bok som säkert många kan känna igen sig i. Själv kände jag igen mig i Tessans olika självskadebeteende och även hennes syn på sig själv efter våldtäckten. Den påminner mig mycket om den bok som jag hoppas på att få skriva i framtiden tillsammans med en författare. Jag vill också kunna sätta ord på mitt mörka förflutna och sedan lägga upp den på hyllan, kan man också sedan hjälpa någon som mår dåligt så är det bara ett plus. Boken får helt klart fem stjärnor av fem möjliga, läs den!
"14år till Salu ären självbiografi som handlar om Tessan är som vilken vanlig 14årig tjej som helst fram till en dag då hon blir våldtagen av en jämn gammal kille när hon är påväg hem från stallet. Hon anmäler inte våldtäckten och hon berättar inte för någon om den, istället hittar hon ett sätt att handskas med skammen efter våldtäckten. Hon börjar att träffa män på internet och använda sex som ett självskadebeteende och trots att hon egntligen inte vill så är begäret stort att träffa dem. Medans Tessan "kopplar bort" så utsätter vissa av männen Tessan för mycket hemska saker som t.ex. trasiga glasflaskor i underlivet, misshandel och hot för att få sin vilja igenom. Är det här verkligen det enda Tessan duger till? Det är iallafall det Tessan tror! Våldtäckten har ärrat henns själ och hon är ju redan "förstörd" så inget spelar längre någon roll"
En mörk historia
