Baileyz

Gud vilken ångest jag fick nu. Jag kikade på facebook, på en gammal vän från typ 2004 men som flyttade in till stan och då slutade vi också umgås. Hon hade skaffat sig en ny kille så jag ville ge dom lite space men se glömde vi väl bort varandra?! Det här är "the story of my life" jag har alltid en början och ett slut på mina vänsaps relationer, och ingen verkar vara för evigt - varför? Trots att jag trivdes att umgås med henne så slutade vi att umgås med varandra, varför? Jag har svårt att verkligen anförtro mig åt folk, men jag vill ändå gärna att alla ska veta om mitt förflutna så dom inte drar förhastade slutsatser om mig som sårar mig. Jag har också svårt att umgås med flera personer som står mig nära samtidigt, det blir oftast att jag "koncentrerar" mig på en och en. Som exempel så under ett halvår umgicks jag mycket med Sara Näslund, sedan umgicks jag mycket med Sara Larsson under ett halvår - men inte tillsammans eller om vartannat. Skumt! Jag önskar iallafall att jag kunde bli en bättre vän, för då kansk jag kan skaffa mig riktigt bra och ärliga vänner som verkligen tycker om att umgås med mig, och som stöttar mig, och som rättar mig när jag har fel, osm förstår mig. Någon jag kan vara mig själv med, någon som känner mig! Det är därför jag vill flytta, få en nystart lixom. Börja på ett nytt jobb, skaffa arbetskamrater, börja en kurs, skaffa kursvänner, gå i en utbildning, skaffa klasskompisar osv. Jag har inte ens en enda barndomkompis, jag kanske skulle haft några om inte Malin K i min klass var så jävla bitchig och elak mot mig så att jag fick bryta kontakten med alla i klassen. Det var då jag bland annat började att umgås med oärliga och falska vänner. Jag minns en gång då Sandra i min klass sa till mig att hon hade hört Veronica som jag umgicks med pratat om mig bakom min rygg, mitt svar var bara "men vem ska jag annars umgås med" Jag vet inte om det är jag som stöter bort människor eller om jag är så motbjudande att umgås med. Jag vill ju ringa, jag vill ju ta en fika, jag vill ju bara hälsa på, jag vill ju följa med på fest eller ha en mysig spelkväll.. men det blir ju bara inte av! Sen dess har jag haft bra vänner och falska vänner, men alla vänskaps förhållanden har alltid tagit slut. Det kanke tillochmed är så att jag är rädd att bli lämnad att jag måste vara först med att "göra slut" - vem vet?