Baileyz

Nu har jag ringt och sköterskan angående mitt cellprovs svar och hon försökte lugna ner mig med att säga att det fanns 150 st bara i sundsvalls kommun som hade fått ett likadant brev som mig, men jag tycker ändå det känns otäckt. Tänk om det här ändå skulle vara början till något? Det vet man ju aldrig, men som tur är har det ju upptäckts i tid och det är jag glad för. Hon sa sedan också att jag kommer få en ny tid för en gynekologisk undersökning ( jag som hatar dem ) om ungefär tre månader eftersom mitt ärende inte var bråskande. Men hellst av allt hade jag velat gjort alltihopa på en gång så man slipper vänta på svaret så länge ifall att det skulle vara något. Då kanske man precis har hunnit lugna ner sig och inte tänker så mycket på det och sen så ska oron helt plötsligt rivas upp igen, nej fy! Det här önskar jag inte ens mina fiender, nej just ja. Dem har ju fått barn nästan alla redan, det är bara jag som är lite efter! Gud vad jag längtar tills jag får egna barn nu, men vi får se hur gud egentligen vill ha det med mig i framtiden. Kanske straffar han mig ytterligare eller så lär han mig bara en läxa i livet. Tror DU på gud, egentligen?!