Baileyz

Jag är så glad att jag verkligen har funnit riktiga vänner, för ärligt ett tag så trodde jag inte att dem fanns för inte så många år sedan! Jag har ju som sagt inte haft så bra erfarenhet inom det området eftersom jag för det första var väldigt blyg när jag var liten och för det andra så blev jag väldigt retad så naturligtvis var det ingen som ville umgås med mig då. Jag hittade tillslut en tjej som jag umgicks med, Vera men hon hade inget bra inflytande på mig och jag var inte sen att hänga på hennes betéende så vi började bland annat att snatta och skolka tillsammans. Jag fick veta att hon pratade skit bakom min rygg av en klasskompis, men vem hade jag om jag om jag inte hade henne? Så trots det behöll jag henne som vän! Så där höll det på ända till gymnasiet när jag flyttade till Sundsvall, då tänkte jag att jag måste byta stil och bli lite kaxigare! För även om jag var osäker innuti så behövde ingen veta det så jag glömde bort att jag var blyg och skaffade mig många vänner, men som dom säger "håll dina vänner nära och dina fiender närmare" och så var det i det här fallet också! Jag fick två nära vänner från min klass S och M varav M bara ett halvår efter att hon fått reda på det mesta av min mörka barndomshistoria beslutade sig för att utesluta mig som vän. S höll jag fast vid i många år och jag såg verkligen upp till henne under en lång period, men tillslut visade det sig att hon var en lika stor A-hole som dem flesta andra jag lärt känna! Nu idag så är jag så glad att jag har fått vara med om det jag har varit med om, för annars hade jag ALDRIG vetat vad ÄKTA VÄNSKAP var för något!

( även om man ibland måste gå den hårda vägen )