Dag 1 - Presentation av mig själv
Jag heter Mikaela, jag är 27år gammal och jag bor i Timrå tillsammans med min sambo Jyrki och våra tre katter. Vi har inga barn ännu, men väntar och hoppas att det inte skall dröja alltför länge innan det blir några. Jag är född i Gällivare och har sedan jag var nyfödd flyttat runt med mamma och pappa till Dalarna, Östersund och Kiruna tills jag fyllde ungefär 7år då, mamma äntligen skiljt sig ifrån pappa och tog med oss till Luleå där vi växte upp. Vi bodde där i ungefär tio år innan vi återigen flyttade till Sundsvall där mamma träffade kärleken. Då var jag såpass gammal att jag bara ett halvår eller år senare flyttade ut. Jag har två systrar och en bror, alla är småsyskon till mig. Jag har bra kontakt med mamma, men har inte träffat min pappa sedan jag var ungefär 7år. Jag tror det är bäst om det får fortsätta att vara så också eftersom jag med åren har kommit underfund med lite minnen.
Jag är f.o.m. Fredag 17/12-2010 arbetslös efter att ha studerat upp mina sista kvarvarande poäng för ett slutbetyg på Komvux i Sundsvall och efter det skall jag söka in på högskola, socionomlinjen under HT11 och framåt. Men om jag skall vara ärlig så vet jag inte om jag kommer komma in på högskola inom kort eftersom jag är väl medveten om att socionomlinjen är väldigt populär och att det är många överhuvudtaget som söker till högskola just nu. Jag tror inte jag har tillräckligt med tur eller poäng att få komma in så snart, men jag ger inte upp. Jag har lite andra backup planer ifall saker och ting inte faller på plats, dock kommer jag att förr eller senare att studera till socionom någon gång under min livstid eftersom jag brinner för att hjälpa barn som far illa, så som jag också gjort. Därför är min dröm, mitt mål att få arbeta på Barn & Ungdoms Psykiartin.
Ja, jag vet inte om det var något nytt för er eftersom jag ändå är såpass öppen på bloggen annars. Men det blev ungefär som en sammanfattning av mig för er som inte analyserar och drar slutsatser som jag gör. Men fråga gärna om ni undrar något, ingen fråga är för dum eller för personlig att svara på med tanke på att det är genom att jag har öppnat mig själv som har fått mig att må så här bra. Det är alltså bra att prata om saker, om allt som gör en glad och ledsen.
Jag är f.o.m. Fredag 17/12-2010 arbetslös efter att ha studerat upp mina sista kvarvarande poäng för ett slutbetyg på Komvux i Sundsvall och efter det skall jag söka in på högskola, socionomlinjen under HT11 och framåt. Men om jag skall vara ärlig så vet jag inte om jag kommer komma in på högskola inom kort eftersom jag är väl medveten om att socionomlinjen är väldigt populär och att det är många överhuvudtaget som söker till högskola just nu. Jag tror inte jag har tillräckligt med tur eller poäng att få komma in så snart, men jag ger inte upp. Jag har lite andra backup planer ifall saker och ting inte faller på plats, dock kommer jag att förr eller senare att studera till socionom någon gång under min livstid eftersom jag brinner för att hjälpa barn som far illa, så som jag också gjort. Därför är min dröm, mitt mål att få arbeta på Barn & Ungdoms Psykiartin.
Ja, jag vet inte om det var något nytt för er eftersom jag ändå är såpass öppen på bloggen annars. Men det blev ungefär som en sammanfattning av mig för er som inte analyserar och drar slutsatser som jag gör. Men fråga gärna om ni undrar något, ingen fråga är för dum eller för personlig att svara på med tanke på att det är genom att jag har öppnat mig själv som har fått mig att må så här bra. Det är alltså bra att prata om saker, om allt som gör en glad och ledsen.
Andras åsikter:
Trackback
