Kalas!
Det ska bli roligt med kalas känner jag nu! Längtar tills man får träffa alla som skall komma på Lördag. Jag vet inte riktigt vad jag får ångest för varje år, för nu känner jag inte alls den där ensamheten, ångesten, depressionen och bitterheten jag kände tidigare i höst. Det måste bero på mina egen prestationskrav att jag måste åstakomma vissa saker i livet blandat med en ångest som uppstår vid födelsedagen eftersom födelsedagarna är ett bevis på att ännu ett år har gått. Dessutom så är ju inte hösten årets bästa årstid även om den kan vara vacker. Hur som helst så ville jag bara berätta att jag mår bättre nu. Tack allihopa för alla stöttande i ord i form av sms, mail, kommentarer och pratstunder som jag fått utav er! Jag vet att jag är dålig på att svara på främst kommentarer i bloggen, men jag vill att ni ska veta att det hjälper enormt mycket att få det stöd som ni ger.
