Baileyz

Jo, jag lever. Jag har bara inte lika stor blogg lust nu som förut, men det kommer väl med tiden. Igår hade jag en jobbig kväll, full med ångest. Syrran har sovit över i tre veckor, och hon åkte hem igår. Känslorna bara föll över mig och jag grät i soffan till filmen Svinalängorna tillsammans med Jyrki. Han var ett stort stöd för mig, höll om mig och lyssnade. Jag berättade hur det kändes innuti mig. Känslan var så obehaglig, så hopplös. Jag kände mig illamående, men varje gång jag sa det högt så försvann känslan allt mer så tillslut hade jag repat mig. Jag vet att det kommer bli värre framöver, men just nu vill jag ha kul i sommar. Festa, träffa vänner, resa, bada, sola, grilla. Jag kan ta itu med det andra när bubblan väl spricker i höst, men ibland kan man bara inte hjälpa det.